Hur viktigt det kan vara att prata med någon när man har det tufft

Jag var ju sjukskriven förra hösten pga. utmattningssyndrom. Då fick jag via min hälsoförsäkring kontakt med en psykolog. Hon är helt fantastisk. Jag tror hon är en av de primära orsakerna till att jag hyfsat snabbt blev mig själv igen. 

Idag ska jag dit för sista gången då min försäkring gått ut. Hon lyckades ringa mig precis när jag var mitt uppe i beskedet om Trisomi 13, och avbrytande av graviditeten och vi tyckte båda det nog var bra att vi bokade in min sista tid.

Det jag vill lyfta med henne och få tips på hur jag kan bearbeta är skulden jag har svår att bli av med och bilderna i mitt huvud som gör det svårt för mig att somna. Hon lyckades ju hjälpa mig förut med att dämpa min prestationsångest och faktiskt förstå att inte världen går under om jag inte hinner med allt jag ska göra i tid. Så jag har all tillit till att hon kommer kunna hjälpa mig ur det här.

Jag verkar inte komma ur min trötthet, vet inte om det är för att det jag genomgått med medicinsk abort och skrapning och allt har varit en påfrestning för kroppen eller om det nu bara handlar om det mentala. Kanske både och. Vill bara känna mig som mig själv igen.

Det fina i allt det här hemska jag och min fästman genomgått är ändå beviset på hur starka vi är som par. Har bara fått ännu mer bevis på hur fantastisk kille jag har och hans omtanke om mig. Hans vilja att få ett barn med just mig, vilket jag i förhållandet innan var själv om. Det känns skönt och fint att verkligen fått bevis på att han vill detta lika mycket som mig.

Jag är lyckligt lottad. 💖